Som alternativ till implantat för att ersätta tänder som saknas finns konventionella metoder med fast protetik (broar) samt avtagbara proteser (del*- eller helproteser**).
Små tandluckor kan normalt ersättas med broar, medan större luckor ersätts med delproteser och helt tandlösa käkar ersätts med helproteser.
Dessa lösningar har en del fördelar men även betydande nackdelar.
*Delprotes (konventionell):
Större tandluckor kan täckas med delproteser.
Protesen fästs med klamrar eller andra fästelement på kvarvarande tänder. Den här varianten är visserligen
prisvärd, men ger ofta inget estetiskt tillfredsställande resultat och kan leda till problem med munhygienen.
Dessutom kan tänderna, som används för att fästa klamrarna på, gå sönder på grund av felaktig belastning.
Det kan rent av leda till att även dessa tänder går förlorade.
**Helprotes (konventionell):
Helproteser används för att ge en helt
tandlös käke ett funktionsdugligt bett. Den här lösningen innebär att de nya tänderna sitter på ett
tandköttsfärgat plastmaterial. I överkäken sitter protesen kvar med hjälp av sugkrafter medan underkäksprotesen
har en mer passiv retention. Framförallt
smaksinnet kan påverkas negativt eftersom gommen är täckt med plastmaterial. På grund av den felaktiga
belastningen på käkbenet tillbakabildas det på lång sikt, vilket leder till att protesen sitter sämre.
